Nytt Om Kina - Bilden av Kina klarnar, recension av historieboken "Kinas väg"

KINESISKA.COM - Kina Arkiv - Nytt om Kina

Bilden av Kina klarnar
- recension av historieboken "Kinas väg"

Av Nils Olof Ericsson, GP 9 juni 1998

Det finns knappast något land i den s k tredje världen som väcker så stort intresse, och så starka känslor, som Kina. Ett stort och betydelsefullt land som Indien, också det ett gammalt kulturland, uppmärksammas i betydligt mindre grad. Vår bild av Kina är motsägelsfull. Så har det varit sedan 1700-talet. Den europeiska föreställningen om detta väldiga rike har ofta haft mer att göra med egna drömmar om ett bättre samhälle, eller med motsatsen, antipatier mot "grymma asiater", än med verkligheten.

Idag är Kina i centrum för vår nyhetsförmedling. Men perspektivet är ofta kort. Till och med den närmaste historien tycks ofta glömd, eller förvanskad. Hos många betraktrare finns fortfarande i bakhuvudet en föreställning om Maos Kina som bygger på naiva skildringar av troskyldiga västerländska besökare. Därmed blir det svårt att förstå det som sker idag. För att förstå de enorma svårigheter som nu Kina möter, då man försöker genomföra marknadsekonomi under ett politiskt system utformat för att fungera som allsmäktig kontrollapparat i en strikt reglerad statssocialism, måste man förstå de senaste femtio årens historia. Men även den äldre historien är viktig. Den lever för kineserna i traditioner och klassiska berättelser, och i föreställningar om vad Kina är och bör vara. Inte minst de senaste 150 åren är starkt närvarande, och påverkar den kinesiska synen på den egna nationen och dess relation till omvärlden. Hongkong, Taiwan, relationerna till Ryssland, Japan, och till Väst, kan inte förstås utan sin historiska bakgrund.

Den hittills bästa skildringen av Kinas historia, som funnits tillgänglig på svenska, är Göran Malmqvists, som i band 4, 12 och 15 av "Bonniers världshistoria" givit en mycket grundlig och faktaspäckad genomgång av historien fram till 1919. Men det har länge saknats en hanterlig historiebok, där tyngdpunkten ligger på den modernare historien.

Kaj och Claude Björks "Kinas väg – från stenåldern till dataåldern" fyller detta behov. De bodde i Peking i fem år i slutet av 70-talet, då Kaj Björk var ambassadör, och har under åren därefter följt utvecklingen och skaffat sig gedigna kunskaper om landets historia. Tyngdpunken i boken ligger på 1900-talet, men den äldre historien presenteras mycket läsbart (Claude Björk är fil dr i arkeologi, och det märks på den vetenskapliga stringensen, utan att framställningen blir tung). Författarna har respekt för läsaren, och har genomgående ett resonerande perspektiv, fjärran från förenklade schabloner. Särskilt viktigt blir det när skildringen kommer närmare vår egen tid. Kinas relationer till Europa, från jesuiterna vid hovet i Peking från 1500-talet och framåt, till opiumkrigen och boxarupproret, skildras med kunskap och saklighet och ger läsaren en hel del att tänka på. Den europeiska arrogansen, som kanske tydligast uttrycktes i det besinninslösa nedbrännandet år 1860 under brittisk ledning av ett av arkitekturhistoriens märkligaste byggnadsverk, det kejserliga sommarpalatset i Peking, är en del också av vår europeiska historia.

Hälften av boken ägnas åt de senaste hundra åren. Inte minst befriande känns det att få ta del av en saklig skildring av den kommunistiska rörelsens framväxt och dess väg till segern 1949, och om de första decennierna efter revolutionen. Författarna har distans till ämnet, och är väl medvetna om att segraren ofta skriver historien. Den källkritiska diskussionen om den kommunistiska arméns legendariska "Långa marsch" på 30-talet, presentationen av andra versioner än de förhärskande av vad som skedde i Yan’an under Maos styre på 30- och 40-talen, och skildringen av det första decenniet efter maktövertagandet 1949, är nyktrare och sakligare än det man traditionellt är van vid att läsa.

Historien förs fram till nutid. De allra senaste åren behandlas kanske något kortfattat, men där är det ju å andra sidan lättare att få information. De avgörande händelserna under 70-talets senare hälft och 80-talet, då brytningen skedde med Maos politik och Deng Xiaoping befäste sin maktställning, skildras med stor insikt.

"Kinas väg" är en bok med sådana kvaliteter att det känns meningsfullt att fundera över vad som eventuellt skulle kunna läggas till i kommande upplagor. Ett förslag till en senare upplaga vore att särskilt behandla Sveriges relationer till Kina. I avsnittet om den äldre historien uppmärksammas den svenske geologen J G Anderssons upptäckter i samarbete med kinesiska kolleger. Men i en bok skriven för svenska läsare hade det varit av intresse att få läsa något om våra kontakter från 1700-talet och framåt. Och varför inte ta med något om den resa till Sverige som det sista kejsardömets reformivrare Kang Youwei – vars tankegångar presenteras i boken – gjorde till Sverige 1904? Hans dagbok, där han bl a fascineras över den svenska socialvården, finns utgiven på svenska.

Nils Olof Ericsson

			Ta del av vårt nyhetsbrev om Kina! Ange din email adress: subscribe unsubscribe